Reflektion över krönikan

1. Vilket är ditt budskap? Vad vill du att läsaren ska tänka eller känna? Hur bidrar krönikans form till att få fram budskapet?

Mitt budskap i krönikan är att vi måste betala extra för att se vinter OS eftersom att Viasat ska ha det, sedan vill jag att läsaren ska tänka att de också ska tycka det är fel att man ska behöva betala extra för att ta del av stora idrottsevenemang som OS, EM, VM osv. 

1. Vilken av exempelkrönikorna påminner din krönika mest om (inte det grafiska nu)? Förklara.

Jag tycker min krönika kanske påminner endel om Fredrik Strages krönika eftersom vi har ungefär samma uppbyggnad och sedan så kommer man med vad han tycker eller fakta efter varandra liksom och jag tycker den påminner mer om min än de andra för jag tyckte det var svårt att hitta en av de krönikorna vi läst som påminde om min men när jag läser den krönikan av Fredrik så tycker jag att vi har ganska likt upplägg. 

1. I vilken utsträckning har du följt normerna för krönikor (se häftet med instruktioner samt exempelkrönikorna)? Har du "brutit" mot normerna? Vad ville du åstadkomma med det? Förklara utifrån läsarens upplevelse.

Jag har inte direkt brutit mot några normer utan jag har skrivit utifrån hur en krönika ska vara eller det har mest bara blivit så man började skriva och så blev det att man skrev utefter en krönikas for eftersom jag kände att det min krönika handlar om inte behöver brytas mot några normer utan det jag skriver om tycker jag ska hållas till krönikans ”normer” och sedan tänker jag mig själva att detta är en krönika som kan publiceras i sportdelen i olika tidningar främst Expressen eller Aftonbladet eftersom de har större sportdelar. 

1. Beskriv språket/stilen i din krönika. Ge exempel på formuleringar som bidrar till denna stil. Använd stilbegreppen som vi har gått igenom.

Min språkstil i krönikan tillhör mestadels den vanliga, jag har ju med en Hyperbol där jag överdriver och det kanske är en viss ironi i det med som i exempel rubriken ” Ska vi behöva svälta och gå nakna för att se OS? ” det är ju lite ironi i den och även en överdrift i och med att många idag kanske inte har råd med OS men jag tror inte det skulle drabba någon så egentligen att man måste svälta och gå nakna om man nu väljer att köpa till kanalerna där OS går men klart endel kanske kommer få leva snålare men de ska nog inte behöva svälta eller gå nakna. 

1. Kan man använda slang eller ovårdat språk i en krönika? Motivera.

Slang tycker jag man absolut kan använda och ibland kan man kanske använda ovårdat språk beroende på vilket sammanhang det handlar om och det är samma med slang. Man måste nog vara försiktig med slang och ovårdat språk men jag tycker det kan användas i beroende på vilket sammanhang det handlar om. Så man måste välja rätt sammanhang för att använda sig av slang och ovårdat språk men jag tycker att man mer kan använda sig av slang än vad man kan använda sig av ovårdat språk. 

1. Berätta om hur du tänkt när du utformat krönikans utseende. Utgå från läsarperspektivet och jämför med exemplen.

Jag har utgått ifrån de som är enklast för läsaren att läsa och även var den ska publiceras, jag har delat upp den i spalter för att i tidningen brukar det vara spalter plus att det blir kortare rader att läsa och därför lite lättare och har även valt att dela upp de i stycken så att det blir lite andrum för läsaren, har även valt att ha typsnittet som heter Times New Roman eftersom den har fötter på sig och gör att texten hänger ihop och blir lättare att läsa. 

1. Vilken respons har du gett andra och varför?

Jag har tagit hjälp av respons frågorna men även kollat på stavning, meningar och endel formuleringar i vissa sammanhang, har även kollat så utformningen på krönikan sett bra ut och så att skribenten valt rätt typsnitt och så man använder sig av bokstäver med ” fötter ” på. Men har även gett mycket positiv respons och markerat där man jort något bra för att det ska bli roligare för skribenten att läsa responsen. 

Reflektion av novell

Reflektionsuppgift till novellen

Disposition/kronologi/perspektiv

Förklara hur din novell är uppbyggd tidsmässigt. Du kan till exempel använda begrepp som kronologi, bruten kronologi, tillbakablickar och tempus. Hur får du läsaren att förstå t.e.x. olika tidsplan eller byte av perspektiv.

Min novell är nutid och dåtid . Novellen är uppbyggd på en tillbaka blick. då hon idag blickar tillbaka till en händelse från förra året, en familjekris. Jag har inga direkt byten av perspektiv utan jag utgår bara från huvudpersonens perspektiv alltså Emmas perspektiv under hela berättelsen. Då det är Emma som berättar vad som hände för ett år sedan och tänker tillbaka på hur hon tänkte och kände just då. Jag har ju även skrivit i bruten kronologi eftersom jag börjar där hon är nu men sedan hoppar den tillbaka till vad som hände och sedan tillbaka där vi 

Har du valt att berätta i första eller tredje person? Vilka konsekvenser fick det för berättelsen? Gör också någon jämförelse av perspektivet i någon av novellerna som vi har läst.

Jag valde att berätta i första person alltså i jag form. Varför jag valde att berätta i jag form är  för i min novell så är det en återblick då det är en person som berättar om en händelse då tycker jag att de är lättare för läsaren att leva sig in i berättarens tankar och känslor. I och med att jag inte byter perspektiv utan bara ser du ur Emmas perspektiv så tycker jag det är lättare att skriva i jag form. Som i novellen ”Återföreningen” där skriver de också ur ens persons perspektiv och där skriver de också i jag form. Men det finns ju även en novell som vi läst som heter ”Spelreglerna” och där skriver de också  ur ens perspektiv men där är de skrivit i tredje personen alltså hon och han. Men jag tycker det är lättare att skriva i jag form när man utgår från endast ett perspektiv.  

Berätta hur din konflikt presenteras för läsaren. Vad är första ledtråden? När förstår läsaren vad ”problemet” är? Hur kommer det fram - genom inre monolog, dialog, plantering, tillbakablickar o.s.v.

Först får man en liten ledtråd varför hon ligger sömnlös och ingen vet varför pappan stuckit och ingen vet varför hon inte får någon kontakt med sin mamma. Då använder jag mig av en tillbaka blick då det var en helt vanlig torsdag och Emma går till skolan som vanligt. Sedan när hon kommer hem förstår man lite mer när hon och mamman börjar prata Emma vill veta varför de bråkar men hon får inget veta och det kanske gör att läsaren också vill veta varför Emmas föräldrar bråkar. Ju längre in i texten du kommer ju mer får man veta och vad konsekvenserna blev av familjekonflikten och har försökt så man ska få ta del av lagom mängd hela tiden och att man inte ska få veta allt hela tiden man vill ändå veta varför bråkar Emmas föräldrar för det kommer inte fram mer än lite i slutet då Emma spekulerat vad det kan handla om. 

Ge exempel på någon eller ett par meningar som du tycker är särskilt träffande. Förklara vilken effekt du ville uppnå och vad det är som skapar den effekten.

Jag tycker speciellt denna meningen är träffande på problemet att hennes föräldrar bråkar ofta då hon skäller ut sina mamma genom att säga ”Nej jag vet inte, men det jag vet är att du och pappa har problem och inte kan bete er som normala föräldrar. ” den effekten jag ville uppnå med meningen var att läsaren skulle förstå att Emma är trött på sina föräldrars bråkade och att hon är upprörd. 

” Jag tittade upp mot vårt fönster det var mörkt, såg nästan helt dött ut. Det var nästan lite kusligt.” innan de går in i Emmas lägenhet att läsaren nästan ska förstå att de hänt något att det är lite kuslig för man vet ju aldrig vad mamman kunde hittat på hon kunde lika gärna ta livet av sig. Så här vill jag försöka genom miljöbeskrivning få fram att de hänt något. 

Även denna meningen ” Hon sa ingenting hon tittade mot läkaren

• Jag vill att hon går nu, jag vill aldrig se varken min man eller min dotter igen. ” 

Då ville  jag ge en effekt av att det verkligen är kris i familjen och att familjen verkligen bryts upp här och att de verkligen inte är bra att mamman blivit psykiskt sjuk och inte vill se sin dotter och man igen. 

Följer du de språkliga reglerna till punkt och pricka? Antagligen inte i en novell. Jämför ditt språk/ stilen i novellen med språket i reportaget. Ge exempel på formuleringar i novellen där du frångått de konventionella språkliga reglerna och förklara vad du vill uppnå med detta. 

När jag skrev novellen tänkte jag inte så mycket på språket, jag använde mig av de orden som passade in helt enkelt och som exempel här ” Du är ju inte klok, tänker ni bara på er själva. Ni är så jävla egoistiska! Jag fortsatte skrika fula ord och blev bara mer och mer förbannad.” 

Här vill man ju uppnå att visa att hon verkligen är arg och gör det med att ta med en svordom för en svordom kopplar jag med ilska oftast. Sedan tror jag att när man skriver en novell är det nog inge som direkt reagerar om du lägger in en svordom men om man i stället skulle skriva det i ett reportage tror jag fler att man reagerar över det.  Jag skulle nog undvika att ta med svordomar i ett reportage.  I en novell känns det mer som om man använder sig av de vardagliga språket medan i en reportage försöker man skriva mer formellt och det är nig skillnaden mellan de språket vi hade i reportaget och det jag har skrivit i novellen är att i novellen skrev jag mer vardagligt språk tänkte inte så mycket på om det ska vara formellt eller informellt men medan man i reportage kanske tänker mer på att det ska vara åt de formella hållet. 

Motivera din grafiska utformning av novellen: Spalter, marginaler, typsnitt, textstorlek.

Jag valde att ha liggande A4 för då känns det inte som de är lika mycket text på varje sida och sedan valde jag att göra det i spalter för jag själv tycker det är lättare att läsa då raderna blir inte så långa så gjorde det i två spalter. Typsnittet valde jag mig av Times New Roman för det tycker jag också är lättare att läsa och det pga av att det har fötter och texten hänger ihop på ett bättre sätt. Text storleken valde jag tolv för det är den storleken man brukar ha. 

Ge ett par exempel på respons du fått och ändringar du gjort, t.ex. hur något gjorts tydligare efter någon annans granskning. Var konkret och nämn hellre stora saker som hur du fått fram olika tidslager i novellen eller ändringar i disposition än enstaka meningar som ändrats.

Det som jag mest fick kritik på var långa meningar att man kunde ha in fler skilje tecken exempel. Gjorde dock inte så stora ändringar i texten mer än små saker som  meningsbyggnaden, kommatecken, punkter, även några stav fel. Sedan har man ju ändrat mycket själv då man skrivit om stycken och skrivit om slutet då man läst själv och varit kritisk mot mig själv. 

Reflektion över reportaget vi skrev.

Vi har skrivit ett reportage i kursen skrivandet. Vi skulle då vara i grupper och välja ut en författare och intervjua den. I min grupp valde vi att intervjua Denise Rudberg.

1. Vad lärde du dig av de reportagen vi läser? Vilka drag " lånade ni " ? 
Jag lärde mig av reportagen vi läste hur ett reportage var uppbyggt på ett mer detaljerad sätt. Jag har ju läst massa olika reportage innan men då har man ju inte tänkt på hur de ska se ut och hur det är uppbyggt på samma vis. Så när vi gick igenom hur reportagen mer var uppbyggda och kollade på detaljer så lärde man sig mycket mer. Vi fick inspiration av hur de hade skrivit i tidningen "skrivande" där de hade en framsida innan all texten kom där man skrev en liten inledning och det gjorde vi också så det är ett ganska tydligt drag vi lånade, sedan så hade vi även en inledning i själva texten där vi började med miljöbeskrivningar och det är också drag vi lånat från andra reportage och sedan att man började med lite frågor. Ett annat drag är att ha en citat mitt i texten det är också ett ganska tydligt drag vi använt.

2. Hur valde ni att inleda? Vad ville ni åstadkomma med just denna början? Vad valde ni bort? Resonera med hjälp av exemplen på olika inledningar och jämför med eran egen. 
Man kan säga att vi har två inledningar först en på framsidan och sedan en inledning där själva reportaget börjar. På framsidan valde vi att inleda så att man skulle bli lite förvånad när man läser och att man vill fortsätta läsa för att det låter så intressant vi skrev att " En kreativ författarinnan som skriver på två böcker samtidigt " sedan fortsätter det men de är ju de första man läser av inledningen och då tänker vi lite att det ska göra läsaren lite nyfiken först på vem det är så man läser vidare och sedan kanske att man får en reaktion på att oj skriver hon på två böcker samtidigt så vill man läsa vidare det är väl så lite vi tänkte med inledningen på framsidan.
Sedan den andra inledningen där själva reportaget börjar så började vi med en miljöbeskrivning och det gjorde vi för att gör det intressant och försöka väcka ett intresse hos läsaren så att den fångas av texten och vill läsa vidare.

3. Är det viktigt med språkriktighet, d.v.s att skriva korrekt, i reportaget? Resonera med hjälp ur det egna reportaget och andras. Jämför mde andra texttyper, både journalistiska texter och skönlitterära? 
Det beror helt på tycker jag, när man skriver ett reportage är det inte så viktigt anser jag för när man intervjuar så skriver/säger de inte allt med språkriktighet och då tycker inte jag man ska ändra det för man kan ju inte ändra på vad de svarat och det kan nog vara lite roligare för en läsare att läsa precis vad författaren sagt och jag tycker inte det blir lika stelt som om man hade skrivit med språkriktighet som i artiklar där ska du använda språkriktighet så det blir lite skillnader mellan olika texter då och lite mer avslappnad i reportage om man inte använder sig av det, men det är klart att man har språkriktighet i ett reportage men kanske inte i hela texten utan den finns slangord och sådant som till exempel när författaren svarar på en fråga så skulle inte jag valt att skriva om det bara för att det skulle vara språkriktighet. I vårt reportage så använde vi oss av båda.

4. Utformning: Berätta hur ni tänkte om spalter, typsnitt, bilder info rutor, rubriker m.m. Berätta utifrån läsarens perspektiv. 
Vi valde att använda oss av spalter för det gör texten mer luftigare och lättare att läsa och då använde vi även typsnittet " Times News Roman " för det gör texten också lättare att läsa för att den binder ihop texten bättre för att den har små "fötter" på bokstäverna som gör det mer mjukt kan man säga inte så stelt och det blir lättare att läsa. Sedan för att gör texten roligare använde vi oss av bilder, fakta ruta och en tips ruta för det gör texten inte lika jobbig som när man får ett papper med bara massa text är det då lite bilder och lite roliga och intressanta fakta och tips rutor blir det lättare att läsa texten och det gör det mer intressant.

5. Hur använde ni den responsen som ni fick? eller fick ni själva syn på sådant som kunde utvecklas och förbättras? Ge exempel på vad ni förändrat under arbetets gång och varför ni gjorde dessa förändringar. 
Vi använda oss av responsen vi fick så att vi beskrev lite mer om vad Chick Lit vara och sedan under citatet mitt i texten så skulle vi ha med namnet under så det förtydligade att de var Denise som hade sagt det. Vi såg själva också en del små fel som meningsbyggnad, vi gjorde även endel ändringar i designen med flyttade runt på en bild och tipsrutan för att få det så snyggt så möjligt och för att de skulle bli underlättande för läsarna att läsa.

Början på en Novell

På våran första lektion inom skrivande kursen så fick vi ta en sak och titta på den och se vad vi kunde få fram för person av den och sedan en situation. 
Jag tittade då på en kräfthatt. Då kom jag direkt och tänka på kräftskiva såklart och det är nog just kräftskivan det kommer handla om. Jag ser även en gammal man runt 65 års åldern som heter Ulf och jag ser även en pojke som är 14 år och heter Liam. Ulf är morfar till Liam och Ulf bor ute i skärgården och det är där det hela kommer utspela sig. Då Liam kommer och hälsar på den sista helgen innan skolan börjar. Det är dessa personer som främst är inblandade men sedan alla andra som är med på kräftskivan kommer ju så klart vara inblandade. 

Konflikten kommer vara att Ulf har ett problem han har problem med alkoholen så när han dricker alkohol blir han konstig och aggressiv nästan lite farlig, och konflikten i denna Novell kommer då vara att Ulf har lovat Liams mamma och Liam att inte dricka under tiden då Liam är där och under kräftskivan kommer det då vara svårt för Ulf att stå emot alkoholen när alla andra dricker och utav detta kommer det ske en konflikt. 

Jag väljer att se detta från Ulfs perspektiv för att det är han som har en inre konflikt med sig själv och han kan nog vara mest intressant att skriva utifrån hur hans tankar går, och hur han kämpar för att stå emot och hur han då löser denna konflikten.  Jag kommer skriva i jag form för att jag anser att det blir lättare att beskriva hur han känner och jag tycker det är lättare att sätta in sig i personer när det är skrivit i jag form för att då får man en känsla av att man är med i berättelsen. 

Vilken bok skulle jag vilja ha skrivit!

Första uppgiften vi har fått är att skriva om vilken bok vi skulle vilja ha skrivit som en annan författare har skrivit och jag har då valt en serie som heter stjärnskott.

Jag skulle vilja ha skrivit  böckerna stjärnskott som är skrivna av Gunnar Nordström. Böckerna handlar om en kille som heter Adam Wallgren som är en riktigt duktig hockeymålvakt, redan som 19 årig får han chansen att göra debut i NHL i laget Seatle Wonders och i dessa böckerna får man följa Adam genom hans målvakts karriär och även allt runt om kring hockeyn. Det finns 23 böcker i denna serie. Anledningen till att jag skulle vilja ha skrivit dessa böcker är för att jag själv är ett riktigt fan av hockey och verkligen älskar allt som har med hockey och göra och dom beskriver hur det är i NHL väldigt bra. Jag tycker dessa böcker är riktigt bra och man kan inte sluta läsa dom, jag är ingen tjej som gillar att läsa så mycket böcker med dessa böckerna är riktigt bra och jag har verkligen fastnat för dessa.