Reflektion av novell

Reflektionsuppgift till novellen

Disposition/kronologi/perspektiv

Förklara hur din novell är uppbyggd tidsmässigt. Du kan till exempel använda begrepp som kronologi, bruten kronologi, tillbakablickar och tempus. Hur får du läsaren att förstå t.e.x. olika tidsplan eller byte av perspektiv.

Min novell är nutid och dåtid . Novellen är uppbyggd på en tillbaka blick. då hon idag blickar tillbaka till en händelse från förra året, en familjekris. Jag har inga direkt byten av perspektiv utan jag utgår bara från huvudpersonens perspektiv alltså Emmas perspektiv under hela berättelsen. Då det är Emma som berättar vad som hände för ett år sedan och tänker tillbaka på hur hon tänkte och kände just då. Jag har ju även skrivit i bruten kronologi eftersom jag börjar där hon är nu men sedan hoppar den tillbaka till vad som hände och sedan tillbaka där vi 

Har du valt att berätta i första eller tredje person? Vilka konsekvenser fick det för berättelsen? Gör också någon jämförelse av perspektivet i någon av novellerna som vi har läst.

Jag valde att berätta i första person alltså i jag form. Varför jag valde att berätta i jag form är  för i min novell så är det en återblick då det är en person som berättar om en händelse då tycker jag att de är lättare för läsaren att leva sig in i berättarens tankar och känslor. I och med att jag inte byter perspektiv utan bara ser du ur Emmas perspektiv så tycker jag det är lättare att skriva i jag form. Som i novellen ”Återföreningen” där skriver de också ur ens persons perspektiv och där skriver de också i jag form. Men det finns ju även en novell som vi läst som heter ”Spelreglerna” och där skriver de också  ur ens perspektiv men där är de skrivit i tredje personen alltså hon och han. Men jag tycker det är lättare att skriva i jag form när man utgår från endast ett perspektiv.  

Berätta hur din konflikt presenteras för läsaren. Vad är första ledtråden? När förstår läsaren vad ”problemet” är? Hur kommer det fram - genom inre monolog, dialog, plantering, tillbakablickar o.s.v.

Först får man en liten ledtråd varför hon ligger sömnlös och ingen vet varför pappan stuckit och ingen vet varför hon inte får någon kontakt med sin mamma. Då använder jag mig av en tillbaka blick då det var en helt vanlig torsdag och Emma går till skolan som vanligt. Sedan när hon kommer hem förstår man lite mer när hon och mamman börjar prata Emma vill veta varför de bråkar men hon får inget veta och det kanske gör att läsaren också vill veta varför Emmas föräldrar bråkar. Ju längre in i texten du kommer ju mer får man veta och vad konsekvenserna blev av familjekonflikten och har försökt så man ska få ta del av lagom mängd hela tiden och att man inte ska få veta allt hela tiden man vill ändå veta varför bråkar Emmas föräldrar för det kommer inte fram mer än lite i slutet då Emma spekulerat vad det kan handla om. 

Ge exempel på någon eller ett par meningar som du tycker är särskilt träffande. Förklara vilken effekt du ville uppnå och vad det är som skapar den effekten.

Jag tycker speciellt denna meningen är träffande på problemet att hennes föräldrar bråkar ofta då hon skäller ut sina mamma genom att säga ”Nej jag vet inte, men det jag vet är att du och pappa har problem och inte kan bete er som normala föräldrar. ” den effekten jag ville uppnå med meningen var att läsaren skulle förstå att Emma är trött på sina föräldrars bråkade och att hon är upprörd. 

” Jag tittade upp mot vårt fönster det var mörkt, såg nästan helt dött ut. Det var nästan lite kusligt.” innan de går in i Emmas lägenhet att läsaren nästan ska förstå att de hänt något att det är lite kuslig för man vet ju aldrig vad mamman kunde hittat på hon kunde lika gärna ta livet av sig. Så här vill jag försöka genom miljöbeskrivning få fram att de hänt något. 

Även denna meningen ” Hon sa ingenting hon tittade mot läkaren

• Jag vill att hon går nu, jag vill aldrig se varken min man eller min dotter igen. ” 

Då ville  jag ge en effekt av att det verkligen är kris i familjen och att familjen verkligen bryts upp här och att de verkligen inte är bra att mamman blivit psykiskt sjuk och inte vill se sin dotter och man igen. 

Följer du de språkliga reglerna till punkt och pricka? Antagligen inte i en novell. Jämför ditt språk/ stilen i novellen med språket i reportaget. Ge exempel på formuleringar i novellen där du frångått de konventionella språkliga reglerna och förklara vad du vill uppnå med detta. 

När jag skrev novellen tänkte jag inte så mycket på språket, jag använde mig av de orden som passade in helt enkelt och som exempel här ” Du är ju inte klok, tänker ni bara på er själva. Ni är så jävla egoistiska! Jag fortsatte skrika fula ord och blev bara mer och mer förbannad.” 

Här vill man ju uppnå att visa att hon verkligen är arg och gör det med att ta med en svordom för en svordom kopplar jag med ilska oftast. Sedan tror jag att när man skriver en novell är det nog inge som direkt reagerar om du lägger in en svordom men om man i stället skulle skriva det i ett reportage tror jag fler att man reagerar över det.  Jag skulle nog undvika att ta med svordomar i ett reportage.  I en novell känns det mer som om man använder sig av de vardagliga språket medan i en reportage försöker man skriva mer formellt och det är nig skillnaden mellan de språket vi hade i reportaget och det jag har skrivit i novellen är att i novellen skrev jag mer vardagligt språk tänkte inte så mycket på om det ska vara formellt eller informellt men medan man i reportage kanske tänker mer på att det ska vara åt de formella hållet. 

Motivera din grafiska utformning av novellen: Spalter, marginaler, typsnitt, textstorlek.

Jag valde att ha liggande A4 för då känns det inte som de är lika mycket text på varje sida och sedan valde jag att göra det i spalter för jag själv tycker det är lättare att läsa då raderna blir inte så långa så gjorde det i två spalter. Typsnittet valde jag mig av Times New Roman för det tycker jag också är lättare att läsa och det pga av att det har fötter och texten hänger ihop på ett bättre sätt. Text storleken valde jag tolv för det är den storleken man brukar ha. 

Ge ett par exempel på respons du fått och ändringar du gjort, t.ex. hur något gjorts tydligare efter någon annans granskning. Var konkret och nämn hellre stora saker som hur du fått fram olika tidslager i novellen eller ändringar i disposition än enstaka meningar som ändrats.

Det som jag mest fick kritik på var långa meningar att man kunde ha in fler skilje tecken exempel. Gjorde dock inte så stora ändringar i texten mer än små saker som  meningsbyggnaden, kommatecken, punkter, även några stav fel. Sedan har man ju ändrat mycket själv då man skrivit om stycken och skrivit om slutet då man läst själv och varit kritisk mot mig själv.