Reflektion över romankapitlet

Reflektion över romankapitlet

1. Hur har du använt dig av fakta/verkligheten i ditt kapitel? Jämför med artikeln om Jan Arnald, Per J Andersson och Anna Fredriksson och hur de fann sin historia.

Jag har försökt att använda mig av så lite fakta så möjligt eftersom att man vill att det ska bli rätt och i och med att det är en inledning. Jag har sökt på vilka länder som krigade med varandra och jag ville inte ge ut vilket land de var ifrån i början utan de får man list ut lite med tanke att jag bara skriver gränserna till de olika länderna, sedan kollade jag upp en historisk händelse som även skulle passa in med landet som jag inleder lite i slutet men den händelsen är tänkt att den ska berättas mer om under nästa kapitel så man inled lite på den i slutet av första för att läsaren ska bli mer nyfiken på vad händer nu. 

1. Hur mejslar du fram en trovärdig miljö från denna tid? Vilka detaljer är viktiga för att läsaren ska känna vilken tid det rör sig om? Jämför gärna med andra romaner

I början så försöker jag beskriva en miljö som är ganska hemsk, med döende och att man kunde se blod överallt. Sedan så har jag lite miljöbeskrivningar om att det är i början på 90 talet med husen och även att det är smutsigt. 

1. Första meningen: Vad vill du med den? Berätta både vad du vill att läsaren ska få reda på och vad du vill att hen ska uppleva genom ditt språk.

Jag vill att läsaren ska fastna i första meningen att läsaren ska förstå att detta är något hemskt och anar lite vad det handlar om men jag avslöjar ingenting.  Jag vill inte att de ska ana för mycket men ändå lite grann. Eftersom det var väldigt många som dog under andra världskriget så får man en liten aning om vad et kan handla om och att det är ett krig. 

1. Har du något exempel på när du gestaltar (show, don’t tell)?

När han inte vill döda någon människa men måste för att överleva det tyder på att han är en godhjärtad person att han inte vill något illa. 

1. Hur har du använt dig av råden för hur man gör en dialog? Visa med exempel ur din egen text och jämför med Murgia, Kempe, Baldursdóttir eller annan författare.

Jag har inte använt mig så mycket av dialoger i början för nu i början är det mer berättande och har därför inte använt mig av så mycket dialoger för det tyckte inte jag passade in helt enkelt i början. 

1. Var kommer vi in i berättelsen? Hur har du tänkt med dispositionen och historiens början?

Vi kommer in i berättelsen när han går ut i kriget det är då hans berättelse börjar om hur han upplevde det. Det som hände innan var ju mer att han berättade kort om sin barndom för att man skulle förstå det han var med om som barn och att han miste sin far och det är en ganska viktigt detalj för att förstå bokens titel. Jag ville börja med spänning typ när han är i mitten av kriget sedan backa tillbaka så man vet lite vad som hände i hans barndom kort och sedan kommer man in när han går ut i kriget och får lämna sin familj osv. Sedan får man veta lite vad som händer att han blir förflyttat och sedan en liten inledning på en händelse för att locka läsaren till att läsa vidare i kapitel

1. På vilket sätt samspelar bokens framsida med innehållet i din roman? Annat som du tänkte på när du gjorde omslaget? Färger, bild, typsnitt, placering av text …

Jag valde framsidan där män sitter i skyttegravar för att förstå lite vad det handlar om där också att det är något slags krig men den är skymd bakom himlen så att den blir lite suddig. Baksidan är också en himmel och grav eftersom det var många som dog så tänkte jag att det skulle passa bra med en grav på baksidan. Jag tycker även det är kul om fram och baksida ser lite olika ut men ändå går i samma färg. Då jag valde färgen grå eftersom det är en väldigt hemsk historia och gråt passar bra in i den tiden. 

1. Ge något exempel på hur du ändrat i texten. Disposition, berättarperspektiv, formuleringar, första meningen etc. Motivera. 

Jag har många gånger ändrat min första mening för att få den så bra så möjligt och den har haft samma innebörd men jag vill inte ha den för lång och för beskrivande utan kort och rakt på sak. 

1. Något annat som du särskilt vill ta upp, som jag inte frågat om?

Planering av roman

Huvudpersonen: Karl som är med i kriget 

Yttrekonflikt, Kriget i sig är ju en yttrekonflikt. 

Inrekonflikt, Att han är en snäll person och hatar att göra andra människor illa, då han själv blev utsatt för illa behandling i sin foster familj, och nu måste han ut i kriget. 

Jag börjar med lite i mitten av kriget och att man är i kriget just nu. Sen går jag tillbaka lite från början och berättar lite bakgrund för att sedan komma in i handlingen igen och att man ger ut lite ledtrådar. Så är det tänkt just nu men hinner säkert ändra mig med tiden. 

Lena Sundström

Vi var på en föreläsning i måndags som handlade om Lena Sundströms senaste bok Spår. Hon berättar mycket om sina tankar och jag tycker hon har väldigt kloka tankar. Exempel att hon hellre ser att rätt man blir gripen än att man griper flera och de som är oskyldiga får lida. Sedan så får hon än att se på det som hände 2001 i USA på ett annat sätt, hur USA hanterade detta och det so skrämmer mig är att Norge tog hand om händelsen med Breivik mycket bättre än USA då USA är mycket större och är storebror för många lände speciellt Sverige så det är skrämmande att ett så stort land tar hand om ett terrordåd sämre än Norge.
Hon jobbade med boken så att hon visste om tre journalister som hade all info och hon kämpade och tjatade för att få tillgång till detta och tillslut så fick hon det. Hon skrev mycket dialoger i boken vilket brukar vara väldigt svårt men eftersom hon fick ta del av mycket inspelat och det underlättade för henne.
Jag vet inte riktigt om man kan koppla det till mitt eget skrivande. Eftersom jag inte snappade upp så mycket om hur hon skriade och så och jag tycket det inte var så mycket prat om det och därför är det svårt att veta om man kan koppla det till mitt eget skrivande. 

Diktreflektionen

Dikt - reflektionsuppgift 

1. Vilket övergripande ämne/tema handlar dina två dikter om? På vilka olika sätt behandlas ämnet i de olika dikterna? Vad tycker du att det blir för effekt av att du behandlar samma ämne på två sätt? 

Mitt tema på dikterna är saknad. Jag behandlar dom på det viset att jag i den ena är det saknaden av en person som står en väldigt nära och i den andra så är det saknad men man vet inte vad man saknar och sen så att saknaden gör ont lik som blixten. 

Tycker du bäst om att skriva dikt i fri eller bunden form? Motivera.

Jag tycker bäst om att skriva i en fri from för där kan du leva ut dina tankar och bara skriva utan att tänka på regler och annat. Det du har i tanken kan du bara skriva och du behöver inte formulera om utan det är bara att skriva det man känner och det man vill skriva. Sen måste man gå igenom förbättra och se hur man tänkte här men du behöver inte tänka på vokalljud osv vilket jag tycker kan vara ganska skönt för jag tycker sådant ät svårt. Sen tycker jag det är mycket roligare att skriva på frihand för då kan bara skriva vad man känner, exempel att man lyssnar på en låt får fram känslor via den och inspireras osv. Så därför gillar jag att skriva mer fritt. 

1. Din dikt i bunden form: Vad har du valt för bunden form? Haiku, sapfisk vers, rytm, rim, bilddikt ... ? Varför just denna form?

Jag valde en Haiku eftersom jag tycker den var väldigt rolig att göra och en utmaning att skriva så lite och få fram en känsla och en handling. Sedan var den rolig på så vis att man fick lite nostalgi när man satt och klappade i ettan för att se hur många vokaler man hade i sitt namn och man klappade för andra ord. Så på så vis tyckte jag den var väldigt rolig. Men som sagt även utmanande att komma på något som ska ha en handling och som ska betyda något på så få ord. 

1. Din fria vers: Ge något exempel på där radbrytningen skapar en extra effekt. 

Jag valde att göra en radbrytning i början för där tycker jag att läser man ” dagar bara går” och sen kommer ” tiden rinner ut i sanden” det är ganska vanligt men oftast skriver man det ihop och det kanske inte den som läser tänker på och där kanske han / hon tänker efter lite mer. Sedan gjorde jag också en i slutet av andra stycket för där kanske det också blir en liten överraskning och att läsaren får tänka efter lite. 

1. Ge något exempel på hur du har utformat dikten för att den ska klinga bra, t.ex. rytm, vokalklanger, vokalväxlingar. Vad ville du att läsaren skulle uppleva?

I vissa meningar har jag försökt att få till så att det ska klinga bra så det blir lite rytm i dikten eftersom den inte är så rytmisk egentligen men jag tyckte att la min in lite rim så blev det lite mer rytmiskt. Som i exempel Haiku dikten så har jag lite tunga vokaler för att saknad det är inte så mycket glädje i det och där vill jag att man ska få den lite ledsamma känslan för att man ska känna saknad. För enligt mig är inte saknad något man tycker är lyckosamt eller glatt, därför har jag försökt få de där lite mer tunga vokalerna med i haiku dikten. 

1. Ge exempel på hur du har använt bildspråk, som metaforer, liknelser, totum pro parte/pars pro toto, personifikation/besjälning eller kontraster. Hur tycker du att dessa grepp påverkar dikten som helhet?

Jah har använt mig av en metafor och det var ” Ditt fina leende som sprider lycka lik som ljuset från solen ” sen ett bild språk ” Dagar bara går och tiden rinner ut i sanden” och även en metafor ” Du är solen i mitt liv”. Jag tycker att de visar lite mer hur den här personen är hur mycket han betyder för mig och det blir lite mer liv i dikten. Sen kanske det kan vara bra för läsaren för att tydliga mer vad man vill ha sagt och hur man menar. Jag tycker att det styrker mer hur man menar och att det blir mer starkare. 

1. Hur har du tänkt med språkriktighet i dina dikter? Jämför med någon av dina andra texter och med andra författares dikter. 

Jag har mycket skrivit så som jag pratar, då jag använt ”va” och ”nåt”. Jag tycker det gör dikten lite mer personlig att man bryter lite mot språkriktigheten. Eftersom det är jag som skriver den och har en viss dialekt och säger på ett visst sätt så tycker jag att det blir lite mer personligt om man kan bryta lite mot språkriktigthet. 

1. Hur har du tänkt med diktens utseende och placering på papperet? 

Jag har en lång och en kort dikt och eftersom jag är mest nöjd med den långa dikten så vill jag att den ska synas och jag tycker den är den bästa så vill jag få den att framstå som mest. Sedan har jag en haiku dikt som jag tänkte sitter längst ner i hörnet som en lite extra grej eller vad man ska säga. Liksom den är där som en liten klang på sidan en liten extra 

1. Hur använde du den respons du fick? Även respons från läraren räknas och dina egna insikter om hur du kunde bearbeta dina dikter.

Jag fick bra respons och jag har försökt jobba lite mer med metaforer att få in någon mer sedan tycker jag det är ganska svårt med sådant. Men sedan har man ändrat lite radbrytningar och lite små ord som kan klinga lite bättre. 

Reflektion över krönikan

1. Vilket är ditt budskap? Vad vill du att läsaren ska tänka eller känna? Hur bidrar krönikans form till att få fram budskapet?

Mitt budskap i krönikan är att vi måste betala extra för att se vinter OS eftersom att Viasat ska ha det, sedan vill jag att läsaren ska tänka att de också ska tycka det är fel att man ska behöva betala extra för att ta del av stora idrottsevenemang som OS, EM, VM osv. 

1. Vilken av exempelkrönikorna påminner din krönika mest om (inte det grafiska nu)? Förklara.

Jag tycker min krönika kanske påminner endel om Fredrik Strages krönika eftersom vi har ungefär samma uppbyggnad och sedan så kommer man med vad han tycker eller fakta efter varandra liksom och jag tycker den påminner mer om min än de andra för jag tyckte det var svårt att hitta en av de krönikorna vi läst som påminde om min men när jag läser den krönikan av Fredrik så tycker jag att vi har ganska likt upplägg. 

1. I vilken utsträckning har du följt normerna för krönikor (se häftet med instruktioner samt exempelkrönikorna)? Har du "brutit" mot normerna? Vad ville du åstadkomma med det? Förklara utifrån läsarens upplevelse.

Jag har inte direkt brutit mot några normer utan jag har skrivit utifrån hur en krönika ska vara eller det har mest bara blivit så man började skriva och så blev det att man skrev utefter en krönikas for eftersom jag kände att det min krönika handlar om inte behöver brytas mot några normer utan det jag skriver om tycker jag ska hållas till krönikans ”normer” och sedan tänker jag mig själva att detta är en krönika som kan publiceras i sportdelen i olika tidningar främst Expressen eller Aftonbladet eftersom de har större sportdelar. 

1. Beskriv språket/stilen i din krönika. Ge exempel på formuleringar som bidrar till denna stil. Använd stilbegreppen som vi har gått igenom.

Min språkstil i krönikan tillhör mestadels den vanliga, jag har ju med en Hyperbol där jag överdriver och det kanske är en viss ironi i det med som i exempel rubriken ” Ska vi behöva svälta och gå nakna för att se OS? ” det är ju lite ironi i den och även en överdrift i och med att många idag kanske inte har råd med OS men jag tror inte det skulle drabba någon så egentligen att man måste svälta och gå nakna om man nu väljer att köpa till kanalerna där OS går men klart endel kanske kommer få leva snålare men de ska nog inte behöva svälta eller gå nakna. 

1. Kan man använda slang eller ovårdat språk i en krönika? Motivera.

Slang tycker jag man absolut kan använda och ibland kan man kanske använda ovårdat språk beroende på vilket sammanhang det handlar om och det är samma med slang. Man måste nog vara försiktig med slang och ovårdat språk men jag tycker det kan användas i beroende på vilket sammanhang det handlar om. Så man måste välja rätt sammanhang för att använda sig av slang och ovårdat språk men jag tycker att man mer kan använda sig av slang än vad man kan använda sig av ovårdat språk. 

1. Berätta om hur du tänkt när du utformat krönikans utseende. Utgå från läsarperspektivet och jämför med exemplen.

Jag har utgått ifrån de som är enklast för läsaren att läsa och även var den ska publiceras, jag har delat upp den i spalter för att i tidningen brukar det vara spalter plus att det blir kortare rader att läsa och därför lite lättare och har även valt att dela upp de i stycken så att det blir lite andrum för läsaren, har även valt att ha typsnittet som heter Times New Roman eftersom den har fötter på sig och gör att texten hänger ihop och blir lättare att läsa. 

1. Vilken respons har du gett andra och varför?

Jag har tagit hjälp av respons frågorna men även kollat på stavning, meningar och endel formuleringar i vissa sammanhang, har även kollat så utformningen på krönikan sett bra ut och så att skribenten valt rätt typsnitt och så man använder sig av bokstäver med ” fötter ” på. Men har även gett mycket positiv respons och markerat där man jort något bra för att det ska bli roligare för skribenten att läsa responsen. 

Reflektion av novell

Reflektionsuppgift till novellen

Disposition/kronologi/perspektiv

Förklara hur din novell är uppbyggd tidsmässigt. Du kan till exempel använda begrepp som kronologi, bruten kronologi, tillbakablickar och tempus. Hur får du läsaren att förstå t.e.x. olika tidsplan eller byte av perspektiv.

Min novell är nutid och dåtid . Novellen är uppbyggd på en tillbaka blick. då hon idag blickar tillbaka till en händelse från förra året, en familjekris. Jag har inga direkt byten av perspektiv utan jag utgår bara från huvudpersonens perspektiv alltså Emmas perspektiv under hela berättelsen. Då det är Emma som berättar vad som hände för ett år sedan och tänker tillbaka på hur hon tänkte och kände just då. Jag har ju även skrivit i bruten kronologi eftersom jag börjar där hon är nu men sedan hoppar den tillbaka till vad som hände och sedan tillbaka där vi 

Har du valt att berätta i första eller tredje person? Vilka konsekvenser fick det för berättelsen? Gör också någon jämförelse av perspektivet i någon av novellerna som vi har läst.

Jag valde att berätta i första person alltså i jag form. Varför jag valde att berätta i jag form är  för i min novell så är det en återblick då det är en person som berättar om en händelse då tycker jag att de är lättare för läsaren att leva sig in i berättarens tankar och känslor. I och med att jag inte byter perspektiv utan bara ser du ur Emmas perspektiv så tycker jag det är lättare att skriva i jag form. Som i novellen ”Återföreningen” där skriver de också ur ens persons perspektiv och där skriver de också i jag form. Men det finns ju även en novell som vi läst som heter ”Spelreglerna” och där skriver de också  ur ens perspektiv men där är de skrivit i tredje personen alltså hon och han. Men jag tycker det är lättare att skriva i jag form när man utgår från endast ett perspektiv.  

Berätta hur din konflikt presenteras för läsaren. Vad är första ledtråden? När förstår läsaren vad ”problemet” är? Hur kommer det fram - genom inre monolog, dialog, plantering, tillbakablickar o.s.v.

Först får man en liten ledtråd varför hon ligger sömnlös och ingen vet varför pappan stuckit och ingen vet varför hon inte får någon kontakt med sin mamma. Då använder jag mig av en tillbaka blick då det var en helt vanlig torsdag och Emma går till skolan som vanligt. Sedan när hon kommer hem förstår man lite mer när hon och mamman börjar prata Emma vill veta varför de bråkar men hon får inget veta och det kanske gör att läsaren också vill veta varför Emmas föräldrar bråkar. Ju längre in i texten du kommer ju mer får man veta och vad konsekvenserna blev av familjekonflikten och har försökt så man ska få ta del av lagom mängd hela tiden och att man inte ska få veta allt hela tiden man vill ändå veta varför bråkar Emmas föräldrar för det kommer inte fram mer än lite i slutet då Emma spekulerat vad det kan handla om. 

Ge exempel på någon eller ett par meningar som du tycker är särskilt träffande. Förklara vilken effekt du ville uppnå och vad det är som skapar den effekten.

Jag tycker speciellt denna meningen är träffande på problemet att hennes föräldrar bråkar ofta då hon skäller ut sina mamma genom att säga ”Nej jag vet inte, men det jag vet är att du och pappa har problem och inte kan bete er som normala föräldrar. ” den effekten jag ville uppnå med meningen var att läsaren skulle förstå att Emma är trött på sina föräldrars bråkade och att hon är upprörd. 

” Jag tittade upp mot vårt fönster det var mörkt, såg nästan helt dött ut. Det var nästan lite kusligt.” innan de går in i Emmas lägenhet att läsaren nästan ska förstå att de hänt något att det är lite kuslig för man vet ju aldrig vad mamman kunde hittat på hon kunde lika gärna ta livet av sig. Så här vill jag försöka genom miljöbeskrivning få fram att de hänt något. 

Även denna meningen ” Hon sa ingenting hon tittade mot läkaren

• Jag vill att hon går nu, jag vill aldrig se varken min man eller min dotter igen. ” 

Då ville  jag ge en effekt av att det verkligen är kris i familjen och att familjen verkligen bryts upp här och att de verkligen inte är bra att mamman blivit psykiskt sjuk och inte vill se sin dotter och man igen. 

Följer du de språkliga reglerna till punkt och pricka? Antagligen inte i en novell. Jämför ditt språk/ stilen i novellen med språket i reportaget. Ge exempel på formuleringar i novellen där du frångått de konventionella språkliga reglerna och förklara vad du vill uppnå med detta. 

När jag skrev novellen tänkte jag inte så mycket på språket, jag använde mig av de orden som passade in helt enkelt och som exempel här ” Du är ju inte klok, tänker ni bara på er själva. Ni är så jävla egoistiska! Jag fortsatte skrika fula ord och blev bara mer och mer förbannad.” 

Här vill man ju uppnå att visa att hon verkligen är arg och gör det med att ta med en svordom för en svordom kopplar jag med ilska oftast. Sedan tror jag att när man skriver en novell är det nog inge som direkt reagerar om du lägger in en svordom men om man i stället skulle skriva det i ett reportage tror jag fler att man reagerar över det.  Jag skulle nog undvika att ta med svordomar i ett reportage.  I en novell känns det mer som om man använder sig av de vardagliga språket medan i en reportage försöker man skriva mer formellt och det är nig skillnaden mellan de språket vi hade i reportaget och det jag har skrivit i novellen är att i novellen skrev jag mer vardagligt språk tänkte inte så mycket på om det ska vara formellt eller informellt men medan man i reportage kanske tänker mer på att det ska vara åt de formella hållet. 

Motivera din grafiska utformning av novellen: Spalter, marginaler, typsnitt, textstorlek.

Jag valde att ha liggande A4 för då känns det inte som de är lika mycket text på varje sida och sedan valde jag att göra det i spalter för jag själv tycker det är lättare att läsa då raderna blir inte så långa så gjorde det i två spalter. Typsnittet valde jag mig av Times New Roman för det tycker jag också är lättare att läsa och det pga av att det har fötter och texten hänger ihop på ett bättre sätt. Text storleken valde jag tolv för det är den storleken man brukar ha. 

Ge ett par exempel på respons du fått och ändringar du gjort, t.ex. hur något gjorts tydligare efter någon annans granskning. Var konkret och nämn hellre stora saker som hur du fått fram olika tidslager i novellen eller ändringar i disposition än enstaka meningar som ändrats.

Det som jag mest fick kritik på var långa meningar att man kunde ha in fler skilje tecken exempel. Gjorde dock inte så stora ändringar i texten mer än små saker som  meningsbyggnaden, kommatecken, punkter, även några stav fel. Sedan har man ju ändrat mycket själv då man skrivit om stycken och skrivit om slutet då man läst själv och varit kritisk mot mig själv. 

Reflektion över reportaget vi skrev.

Vi har skrivit ett reportage i kursen skrivandet. Vi skulle då vara i grupper och välja ut en författare och intervjua den. I min grupp valde vi att intervjua Denise Rudberg.

1. Vad lärde du dig av de reportagen vi läser? Vilka drag " lånade ni " ? 
Jag lärde mig av reportagen vi läste hur ett reportage var uppbyggt på ett mer detaljerad sätt. Jag har ju läst massa olika reportage innan men då har man ju inte tänkt på hur de ska se ut och hur det är uppbyggt på samma vis. Så när vi gick igenom hur reportagen mer var uppbyggda och kollade på detaljer så lärde man sig mycket mer. Vi fick inspiration av hur de hade skrivit i tidningen "skrivande" där de hade en framsida innan all texten kom där man skrev en liten inledning och det gjorde vi också så det är ett ganska tydligt drag vi lånade, sedan så hade vi även en inledning i själva texten där vi började med miljöbeskrivningar och det är också drag vi lånat från andra reportage och sedan att man började med lite frågor. Ett annat drag är att ha en citat mitt i texten det är också ett ganska tydligt drag vi använt.

2. Hur valde ni att inleda? Vad ville ni åstadkomma med just denna början? Vad valde ni bort? Resonera med hjälp av exemplen på olika inledningar och jämför med eran egen. 
Man kan säga att vi har två inledningar först en på framsidan och sedan en inledning där själva reportaget börjar. På framsidan valde vi att inleda så att man skulle bli lite förvånad när man läser och att man vill fortsätta läsa för att det låter så intressant vi skrev att " En kreativ författarinnan som skriver på två böcker samtidigt " sedan fortsätter det men de är ju de första man läser av inledningen och då tänker vi lite att det ska göra läsaren lite nyfiken först på vem det är så man läser vidare och sedan kanske att man får en reaktion på att oj skriver hon på två böcker samtidigt så vill man läsa vidare det är väl så lite vi tänkte med inledningen på framsidan.
Sedan den andra inledningen där själva reportaget börjar så började vi med en miljöbeskrivning och det gjorde vi för att gör det intressant och försöka väcka ett intresse hos läsaren så att den fångas av texten och vill läsa vidare.

3. Är det viktigt med språkriktighet, d.v.s att skriva korrekt, i reportaget? Resonera med hjälp ur det egna reportaget och andras. Jämför mde andra texttyper, både journalistiska texter och skönlitterära? 
Det beror helt på tycker jag, när man skriver ett reportage är det inte så viktigt anser jag för när man intervjuar så skriver/säger de inte allt med språkriktighet och då tycker inte jag man ska ändra det för man kan ju inte ändra på vad de svarat och det kan nog vara lite roligare för en läsare att läsa precis vad författaren sagt och jag tycker inte det blir lika stelt som om man hade skrivit med språkriktighet som i artiklar där ska du använda språkriktighet så det blir lite skillnader mellan olika texter då och lite mer avslappnad i reportage om man inte använder sig av det, men det är klart att man har språkriktighet i ett reportage men kanske inte i hela texten utan den finns slangord och sådant som till exempel när författaren svarar på en fråga så skulle inte jag valt att skriva om det bara för att det skulle vara språkriktighet. I vårt reportage så använde vi oss av båda.

4. Utformning: Berätta hur ni tänkte om spalter, typsnitt, bilder info rutor, rubriker m.m. Berätta utifrån läsarens perspektiv. 
Vi valde att använda oss av spalter för det gör texten mer luftigare och lättare att läsa och då använde vi även typsnittet " Times News Roman " för det gör texten också lättare att läsa för att den binder ihop texten bättre för att den har små "fötter" på bokstäverna som gör det mer mjukt kan man säga inte så stelt och det blir lättare att läsa. Sedan för att gör texten roligare använde vi oss av bilder, fakta ruta och en tips ruta för det gör texten inte lika jobbig som när man får ett papper med bara massa text är det då lite bilder och lite roliga och intressanta fakta och tips rutor blir det lättare att läsa texten och det gör det mer intressant.

5. Hur använde ni den responsen som ni fick? eller fick ni själva syn på sådant som kunde utvecklas och förbättras? Ge exempel på vad ni förändrat under arbetets gång och varför ni gjorde dessa förändringar. 
Vi använda oss av responsen vi fick så att vi beskrev lite mer om vad Chick Lit vara och sedan under citatet mitt i texten så skulle vi ha med namnet under så det förtydligade att de var Denise som hade sagt det. Vi såg själva också en del små fel som meningsbyggnad, vi gjorde även endel ändringar i designen med flyttade runt på en bild och tipsrutan för att få det så snyggt så möjligt och för att de skulle bli underlättande för läsarna att läsa.